Förlaga till gjutjärnsföremål formgiven av Anna Petrus för Näfveqvarns bruk under mitten av 1920-talet.
Till världsutställningen i Paris 1925 formgav Anna Petrus gjutjärnskolonner till en interiör. Bilden visar förlagan till en del av kolonnen. Senare skulle sektionerna omarbetas till ”Blomkruka nr 1” som gjöts av Näfveqvarns bruk.
Göteborgsutställningen 1923. I förgrunden syns Bergslagsurnan som är formgiven av konstnären Eric Grate och tillverkad av Näfveqvarns bruk.
Staket formgivet av arkitekt Sven Häggbom. Modell ”Kors” formgavs för Näfveqvarns bruk under 1920-talets första år.
Skiss från 1919 av arkitekt Uno Åhrén på en taburett för trädgården. Taburetten ingick i en grupp trädgårdsmöbler där även ett bord och en soffa ingick. Möblemanget som tillverkades av Näfveqvarns ställdes ut på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.
“Bevattningskar nr 1”och “Bevattningskar nr 2” utformades av arkitekt Harald Wadsjö i samarbete med skulptören Carl-Oscar Avén under 1920 talets mitt. Wadsjö och Avén formgav under 1920-talet ett flertal föremål för Näfveqvarns bruk.
Tobaksburk från 1920-talet av okänd formgivare och gjuten på Näfveqvarns bruk.
”Snäckurnan” på en pelare av yxhuggen ek. Urnan som formgavs av arkitekt Olof Hult och som tillverkades av Näfveqvarns bruks belönades med guldmedalj på världsutställningen i Paris 1925.
Dianaurnan formgiven av skulptören Ivar Johnsson 1919 för Näfveqvarns bruk.
Ritning av okänd formgivare på armatur av gjutjärn till Chalmers i Göteborg. Ritningen finns på Näfveqvarns bruks arkiv i Nyköpng.
Gjutjärnskolonner från Näfveqvarns bruk på Villa Hertha i Kalmar. Byggnaden ritades av arkitekt Carl Bergsten och stod färdig 1925.
Skiss av Anna Petrus på kortsidorna av ett gjutjärnsbord. Skissen är troligtvis från 1926. Bordet med marmorskiva tillverkades i tre exemplar och ställdes ut på den svenska designutställningen i New York 1927 och på Stockholmsutställningen 1930.
”Jakturna” formgiven av skulptören Sten Ericson cirka 1931.
Detalj av kandelaber ritad av arkitekt Georg Alfred Nilsson under 192+-talets mitt. Armaturen finns på en skolbyggnad på Kungsholmen i Stockholm ritad av samma arkitekt. Kandelabrarna sim tillverkades av Näfveqvarns bruk finns där en idag.
Gjutjärnsrelief formgiven av skulptör Ivar Johnsson 1919. Reliefen ritades till Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och ställdes även ut i arkitekt Carl Hörviks utställningsrum på Göteborgsutställningen 1923.
Under 1910-talet började Näfveqvarns Bruk att samarbeta med konstnärer och arkitekter. Ett tidigt resultat av dessa samarbeten var en kamin av arkitekt Knut Nordenskiöld. Utöver att själv formge föremål för bruket så använde han utsmyckningar från Näfveqvarns Bruk av andra formgivare till hus som han ritade. Ett exempel är Borgarskolan i Stockholm där armaturer av gjutjärn finns vid skolan entré.
Besysning från Näfveqvarns bruk ritat till Chalmers i Göteborg.
Detalj av kandelaber ritad av arkitekt Georg Alfred Nilsson under 192+-talets mitt. Armaturen finns på en skolbyggnad på Kungsholmen i Stockholm ritad av samma arkitekt. Kandelabrarna sim tillverkades av Näfveqvarns bruk finns där en idag.
Detalj av ”Stadshus-urnan” formgiven av Henrik Krogh och tillverkade av Näfveqvarns Bruk.
”Kyrkorgårdsurna nr. 2” formgiven av konstnären Carl Elmberg under 1920-talet och tillverkat av Näfveqvarns bruk.
Relief av gjutjärn formgiven av Olof Hult under 1920-talets början. Plattan med jaktmotiv inspirerade av antiken tillverkades av Näfveqvarns bruk.
Monter formgiven 1924 av arkitekt Erik Lund till en av Kooperativa Förbundets första butiker. Montern av gjutjärn tillverkaded av Näfveqvarns bruk
Barockurnan började tillverkas 1919 då Näfveqvarns bruk inledde sin produktion av trädgårdsurnor med historiska förebilder. Modellen lånades från Nordiska Museets samlingar.
Bord av arkitekt Carl Hörvik ritat 1922 som ett tävlingsbidrag till en gjutjärnstävling. Bordet ställdes ut under Göteborgsutställningen 1923, därefter troligen taget ur produktion.
Fontän ”Venus födelse” av skulptör Stig Hogdal. Modellen formgavs under 1930-talet och tillverkades av Näfveqvarns Bruk.
”Solurnan” formgiven av skulptör John Lundqvist 1930 och tillverkad av Näfveqvarns Bruk.
Armatur från Näfveqvarns Bruk av okänd formgivare. Bilden är tagen på Skogskyrkogården i Stockholm.
”Fritidsurnan” ritad under 1930-talets mitt och tillverkad av Näfveqvarns Bruk. Vem som formgivit urnan är okänt.
Under 1920-talets mitt formgav Anna Petrus för Näfveqvarns bruk bland annat plattor av gjutjärn med olika motiv till öppna spisar. Ett av motiven var druvor. Bilden visar en förlaga skulpterad i trä.
Ritning av okänd formgivare på armatur av gjutjärn. Ritningen från 1920-talet finns på Näfveqvarns bruks arkiv i Nyköping.
Rotunda i den svenska paviljongen på världsutställningen i Paris 1925. De två pelarna i bildens mitt är formgivna av Anna Petrus och tillverkade av Näfveqvarns bruk. Efter utställningen skulle detaljer av kolonnen omarbetas till ”Blomkruka nr 1” som tillverkades av Näfveqvarns bruk.
Interiör på Göteborgsutställningen 1923 där konst och konsthantverk från Stockholms Stadshus visades. På podiet i mittens bild står ”Stadshus-urnan” formgiven av skulptören Henrik Krogh. På världsutställningen i Paris 1925 tilldelas Krogh guldmedalj för urnan.
Rabattomfång modell ”Sol”. Formgivet av arkitekt Johannes Dahl för Näfveqvarns bruk omkring 1921.
Parkbänk nr 2 formgiven av arkitekt Folke Bensow cirka 1922 och tillverkad av Näfveqvarns Bruk. Bilden visar en tidig version innan de fragila fötterna omarbetades.
”Trappräck nr 1” formgivet av arkitekterna Harald Wadsjö och Ernst Söderberg under 1920-tales mitt. Räcket tillverkades av Näfveqvarns bruk.
Öppen spis vars insida är klädd med gjutjärnsplattor formgivna av Anna Petrus och gjutna Näfveqvarns bruk. Den öppna spisen finns på Villa Hierta i Kalmar som ritades av arkitekt Carl Bergsten och som stod färdig 1925.
Interiörbild med ampelen ”Mikrokosmos” formgiven av arkitekt Olof Hult och bordet ”Blomster” av arkitekt Carl Hörvik. Både lampan och bordet som tillverkades av Näfveqvarns bruk ritades 1922.
Utsmyckning ombord på fartyget M/S Kungsholm. Gjutjärnsrelieferna från Näfveqvarns bruk är formgivna av bröderna Aron och Gustaf Sandberg.
Staket av gjutjärn med utsmyckningar av skulptören Anna Petrus. Staketet finns på Villa Hierta i Kalmar som ritades av arkitekt Carl Bergsten och som stod färdig 1925.
”Balkongräck nr 1” från Näfveqvarns bruk. Räcket av gjutjärn formgavs 1925 av arkitekt Harald Wadsjö och tillverkades med fyra olika mittmotiv. Balkongräcket finns på flera byggnader från 1920-talet, bland på ett hus ritat av Wadsjö på Jacob Westingatan i Stockholm.
Skiss av fontän daterad juni 1922. Fontänen ”Vattenlek” formgavs av arkitekterna Olof Hult och Rolf Bolin 1922 som ett bidrag till en gjutjärnstävling under 1920-talets början. 1923 sattes fontänen i produktion av Näfveqvarns bruk.
Fontän modell ”Glob” formgiven av Ingeborg (Boj) Modin-Hülphers under 1930-talet och tillverkad av Näfveqvarns Bruk.
Föremål från Näfveqvarns bruks utställda i Chigago 1927.
Gjutjärns föremål från Näfveqvarns bruks utställda under 1920-talets andra hälft. Urnan i bildens mitt är formgiven av skulptören Eric Grate. Staketet framför är formgivet av arkitekt Ture Rydberg.
Bergslagsurna formgiven av Eric Grate under produktion på Näfveqvarns bruks under 1920-talet.
Sjöhästskulptur av skulptören Carl Fagerberg på Östermalmsgatan 27 i Stockholm. Skulpturen av gjutjärn tillverkades av Näfveqvarns Bruk under 1920-talet.
Solvisare på en piedistal av gjutjärn formgiven av Johannes Dahl 1921. Solvisaren dekorerad med motiv från zodiaken började tillverkas av Näfveqvarns bruk 1922. På världsutställningen i Paris 1925 tilldelas formgivaren silvermedalj för solvisaren.
Urna formgiven av arkitekt Gunnar Asplund och tillverkad av Näfveqvarns bruk. Modellen ställdes ut på världsutställningen i Paris 1925. Urnan ingår i interiören på Karl Johansskolan i Göteborg, en byggnad som ritades av samma arkitekt.
Bevattningskar formgivet av arkitekt Gunnar Asplund under slutet av 1920-talet till Skogskyrkogården i Stockholm. Lejonen är formgivna av skulptören Anna Petrus. Bevattningskaret är tillverkat av Näfveqvarns bruk.
Näfveqvarns bruk på Stockholmsutställningen 1930.
Föremål från Näfveqvarns bruk utställda på Stockholmsutställningen 1930.
Platta av gjutjärn formgiven under 1920-talet av Anna Petrus och tillverkad av Näfveqvarns Bruk.
På designutställningen på Dorland House i London 1931 visades svensk formgivning. Bland föremålen som ställdes ut fanns bland annat ”Solurnan” formgiven av skulptör John Lundqvist. Urnan från Näfveqvarns Bruk syns i bildens förgrund.
Detalj av ”Bergslagsurnan” formgiven av skulptören Eric Grate. Urnan tillverkades av Näfveqvarns Bruk.
”Snäckfontänen” ritad av arkitekt Olof Hult och tillverkad av Näfveqvarns Bruk under 1920-talet.
Urna från 1930-talet tillverkad av Näfveqvarns Bruk. Vem som formgivit urnan är okänt.
Förlaga till gjutjärnsplatta med motiv föreställande den romerska guden Janus. Reliefen är formgiven av Anna Petrus för Näfveqvarns bruk under mitten av 1920-talet.
Ben till ett gjutjärnsbord formgivet av skulptören Anna Petrus omkring 1926. Bordet med marmorskiva tillverkades i tre exemplar och ställdes ut på den svenska designutställningen i New York 1927 och på Stockholmsutställningen 1930.
Rabattomfång modell ”Jon”. Formgivet av arkitekt Ture Rydberg för Näfveqvarns bruk under 1920-talets första år.
Fontänen ”Lejonbrunnen” formgavs av arkitekt Sven Markelius och skulptören Viola Wahlstedt. År 1925 satte Näfveqvarns bruk fontänen i produktion. Bilden visar ”Lejonbrunnen” på utställningen ”Bygge och bo” på Lidingö 1925. I bakgrunden syns urnor formgivna av Ivar Johnsson.
Till världsutställningen i Paris 1925 formgav Anna Petrus gjutjärnskolonner som tillverkades av Näfveqvarns bruk. Bilden visar förlagan till en del av kolonnen. Senare skulle sektionerna omarbetas till ”Blomkruka nr 1” som gjöts av Näfveqvarns bruk.
Fontänen ”Vattenlek” formgavs av arkitekterna Olof Hult och Rolf Bolin 1922 som ett bidrag till en gjutjärnstävling under 1920-talets början. 1923 sattes fontänen i produktion av Näfveqvarns bruk.
Ritning av okänd formgivare på kandelaber av gjutjärn till Chalmers i Göteborg. Ritningen finns på Näfveqvarns bruks arkiv i Nyköpng.
År 1924 formgav arkitekt Karl Martin Westerberg och skulptör Carl Elmberg ”Kyrkogårdsurna nr 1” för Näfveqvarns bruk.
Skiss från 1919 av arkitekt Uno Åhrén. Utomhusmöblerna som tillverkades av Näfveqvarns Bruk ställdes ut på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.
Detalj av kandelaber ritad av arkitekt Georg Alfred Nilsson under 192+-talets mitt. Armaturen finns på en skolbyggnad på Kungsholmen i Stockholm ritad av samma arkitekt. Kandelabrarna sim tillverkades av Näfveqvarns bruk finns där en idag.
“Värmeelementgaller nr 1” formgivet av arkitekterna Harald Wadsjö och Ernst Söderberg under 1920-tales mitt. Gallret från Näfveqvarns bruk salufördes med fyra olika mittmotiv, ett av dessa var drakmotiv.
Fasadutsmyckning av okänd formgivare. Reliefen är gjuten av Näfveqvarns bruk under 1920-talets mitt.
Skiss från cirka 1926 av skulptören Anna Petrus på ett gjutjärnsbord Bordet med marmorskiva tillverkades i tre exemplar och ställdes ut på den svenska designutställningen i New York 1927 och på Stockholmsutställningen 1930.
Skulptur av okänd formgivare i trappuppgången på Birger Jarlsgatan 44 i Stockholm. Byggnaden från 1927 ritades av arkitekt Knut Nordenskiöld som var en av brukets formgivare och som ritat flera byggnader som dekorerats med skulpturer från Näfveqvarns bruk.
Skiss på elementgaller utförd 1929 av arkitekt Harald Wadsjö. Om gallret producerades är okänt.
“Midsommarkrukan” ritad av Ilse Dabelstein under mitten av 1930-talet. Urnan tillverkades av Näfveqvarns Bruk.
”Venusurnan” formgiven av skulptör Ivar Johnsson 1917. Modellen som tillverkades av Näfveqvarns bruk. ställdes ut på Hemutställningen 1917 på Liljewalls i Stockholm.
Skiss på ”Snäckurnan” placerad på en pelare. Urnan formgavs av arkitekt Olof Hult 1921/1922 och tillverkades av Näfveqvarns bruks. På världsutställningen i Paris 1925 belönades föremålet med guldmedalj.
”Taburett nr 1” formgiven av arkitekt Folke Bensow och tillverkad av Näfveqvarns Bruk. Modellen ställdes ut på Världsutställningen i Paris 1925 och ingår även i Nationalmuseums samlingar.
“Mikrokosmos” formgiven av arkitekt Olof Hult 1922. Urnan sattes i produktion av Näfveqvarns Bruk 1923.
Kandelabrar av arkitekt Georg Alfred Nilsson ritade till Norra Kommunala mellanskolan på Kungsholmen i Stockholm, en byggnad som stod färdig 1927. Kandelabrarna tillverkade av Näfveqvarns bruk finns där en idag.
Ritning från Näfveqvarns Bruk på golvlampa av arkitekt Harlad Wadsjö daterad 1926.
”Gosse med gås” av skulptör Ivar Erling Valldeby. Skulpturen som formgavs 1928 och tillverkades av Näfveqvarns Bruk. Bilden är tagen på Stockholmsutställningen 1930.
Rabattomfång formgivet under 1920-talet av arkitekt Erik Lund och tillverkat av Näfveqvarns bruk.
”Gravvård nr. 88” formgiven under 1020-talet av arkitekt Olof Hult och tillverkad av Näfveqvarns bruk..
Medaljong formgiven under 1920-talet av skulptör Ivar Johnsson och tillverkad av Näfveqvarns Bruk.
Dricksfontän ritad av okänd formgivare och tillverkad av Näfveqvarns Bruk under 1920-talet. Bilden är tagen på Skogskyrkogården i Stockholm.
Sporturnan formgiven 1922 av arkitekt Rolf Bolin. Urnan som tillverkades av Näfveqvarns Bruk belönades med silvermedalj på världsutställningen i Paris 1925.
Urna ritad av arkitekt Gunnar Asplund och tillverkad av Näfveqvarns Bruk under 1920-talet. Urnan finns på Karl Johanskolan i Göteborg, en byggnad som samma arkitekt ritade.
Skulptur från Näfveqvarns Bruk av okänd formgivare. Skulpturen finns i trappuppgången på Birger Jarlsgatan 44 i Stockholm.
Urna av okänd formgivare tillverkad av Näfveqvarn, 1920-tal.
Under 1920-talets mitt formgav Anna Petrus för Näfveqvarns bruk bland annat plattor av gjutjärn med olika motiv till öppna spisar. Ett av motiven var med en hjort. Bilden visar en förlaga skulpterad i trä.
Arkitekt Carl Bergström fick under 1920-talet andra hälft uppdraget att utforma interiören till atlantångaren M/S Kungsholm. I arbetet anlitade han många av Sveriges namnkunnigaste konstnärer och formgivare. En av dessa var skulptören Anna Petrus som formgav en öppen spis som gjöts av Näfveqvarns bruk.
Bergslagsurna av Eric Grate visad på utställningen i Göteborg 1923.
En av många konstnärer som Näfveqvarns bruks samarbetade med var skulptören Ivar Johnsson. År 1919 formgav han Faun-urnan.
Relief med kristusmotiv utformad av arkitekt Karl Martin Westerberg under 1920-talets mitt.
En stor del av Näfveqvarns bruks produktion var utsmyckningar till offentliga miljöer. Ett exempel är mittpartiet på Kämpebron i Göteborg som utformades av arkitekt Arvid Fuhre och skulptören Ansqar Almqvist under 1920-talets mitt.
Bacchusurnan började tillverkas 1919 då Näfveqvarns bruk inledde sin produktion av trädgårdsurnor med historiska förebilder. Modellen lånades från Nordiska Museets samlingar.
Öppen spis vars insida är klädd med gjutjärnsplattor formgivna av Anna Petrus och gjutna Näfveqvarns bruk.
”Balkongräck nr 1” från Näfveqvarns bruk. Räcket av gjutjärn formgavs 1925 av arkitekt Harald Wadsjö och tillverkades med fyra olika mittmotiv. Balkongräcket finns på flera byggnader från 1920-talet, bland på ett hus ritat av Wadsjö på Jacob Westingatan i Stockholm.
Gjutjärn från Näfveqvarns bruk utställt på Stockholmsutställningen 1930. På bordet som är formgivet av Anna Petrus står urnor av Ivar Johnsson. Bänkarna längs väggen är formgivna av arkitekt Folke Bensow.
Taknocken på bostadshuset vid Östermalmsgatan 27 i Stockholm pryds av två stycken sjöhästskulpturer av skulptören Carl Fagerberg. Skulpturerna av gjutjärn tillverkades av Näfveqvarns Bruk. Liknande skulpturer finns även på en byggnad i hörnet Döbelnsgatan och Rehnsgatan i Stockholm. Båda husen ritades av arkitekt Knut Nordenskiöld som vid flera byggnadsprojekt använde sig utav utsmyckningar från Näfveqvarns Bruk.
Skiss på urna från Näfveqvarns Bruks arkiv i Nyköping. Skissen är troligtvis av arkitekt Sigfrid Ericson och utförd under 1930-talets första hälft.
”Gravvård nr 46” formgiven av arkitekt Uno Åhrén under 1920-talets mitt.
Staket av modell ”Jon” ritat av arkitekt Ture Rydberg under 1920-talet. Staketet tillverkades av Näfveqvarns Bruk.
Fontänen ”Lejonbrunnen” av arkitekt Sven Markelius och skulptören Viola Wahlstedt. År 1925 satte Näfveqvarns bruk fontänen i produktion. Modellen ställdes ut på utställningen ”Bygge och bo” på Lidingö 1925.
”Flicka med fisk”. Skulptur av konstnären Carl-Oscar Avén och tillverkad av Näfveqvarns Bruk. Skulpturen visades bland annat på Stockholmsutställningen 1930.
Urnor formgivna av arkitekt Sigfrid Ericson för Näfveqvarns bruk under 1930-talet.
Staty och urnor från Näfveqvarns bruk på landshövdings Nils Gustaf Ringstrands grav på Umeå Stadskyrka. Skulpturen är troligtvis formgiven av skulptör David Wretling.
Ugn formgiven av arkitekt Folke Bensow till direktör Hjalmar Wijks hem i Göteborg. Ugnen formgavs under 1920-talets början av tillverkades av Näfveqvarns bruk.
Detalj av kandelaber ritad av arkitekt Georg Alfred Nilsson under 192+-talets mitt. Armaturen finns på en skolbyggnad på Kungsholmen i Stockholm ritad av samma arkitekt. Kandelabrarna sim tillverkades av Näfveqvarns bruk finns där en idag.
Lejon formgivet av Anna Petrus och tillverkat av Näfveqvarns Bruk. Fontänen finns på Skogskyrkogården i Stockholm.
Ugn av gjutjärn formgiven av arkitekt Folke Bensow till direktör Hjalmar Wijks hem i Göteborg. Ugnen från 1920-talets början av tillverkades av Näfveqvarns bruk.
Urnor formgivna under 1930-talet av arkitekt Sigfrid Ericson och tillverkade av Näfveqvarns bruk.
Balkongräcken formgivna av arkitekt Harald Wadsjö under 1920-talet och tillverkade av Näfveqvarns bruk. Balkongräcken av denna modell finns på ett flertal byggnader runt om i landet som uppfördes under 1920-talet. Bilden är tagen i Kristianstad.
Informationspelare ritad av arkitekt Gunnar Asplund och tillverkad av Näfveqvarns Bruk. Bilden är tagen på Skogskyrkogården i Stockholm.
Skulptur formgiven av arkitekt Carl-Oscar Avén och tillverkad av Näfveqvarns Bruk. Bilden är tagen på Stockholmsutställningen 1930.
”Bergslagsurnan” formgiven av skulptören Eric Grate. Urnan tillverkades av Näfveqvarns Bruk.
Urna formgiven 1922 av skulptör Ivar Johnsson och tillverkad av Näfveqvarns Bruk.